Bygger dreamteam i Mälardalen!
MR Mälardalen satsar på en ny projektledare i landskapsarkitekten Lovisa Fogelfors. Hon tillför organisationen smarta lösningar och en stor dos ”jävlar anamma”.
Lovisa Fogelfors halkade inpå skötsel och anläggning efter ett sommarjobb på Svensk Markservice som snart blev till en produktionschefsposition på företaget. Här jobbade hon också rygg mot rygg med MR Mälardalens verksamhetsledare Linda Jansson.
‒ Vi kompletterar varandra, både kunskapsmässigt och personlighetsmässigt. Linda är effektiv och vass på att räkna till sig nya anbud. Jag är duktig på att strukturera upp och hålla ordning i de projekt vi får in, säger Lovisa Fogelfors.
I höstas startade Lovisa en enskild konsultationsfirma. I vår börjar hon jobba halvtid som projektledare på MR Mälardalen.
‒ Det här liknar mitt förra jobb, men nu får jag fokusera mer på det jag verkligen brinner för, kunderna och projekten, säger Lovisa.
I dialogen med kunderna vrider och vänder hon gärna på sig tills alla är nöjda. I ett tidigare projekt för Akademiska Hus på Ultuna drog hon exempelvis ned kostnaden för beställaren, ökade den egna marginalen och påvisade lokalt hållbarhetstänk.
‒ I stället för att köpa in täckbark som är dyrt att ha under buskarna, började vi flisa själva på plats.
Som projektledare i MR Mälardalen börjar hon med ett markskötselavtal för Region Uppsala som är värt upp till sex miljoner kronor. Cirka tio medlemsföretag är involverade och Lovisa är väl förtrogen med projektet sedan tidigare.
‒ Jag var lagbas där på mitt tidigare jobb så jag kan det här avtalet utan och innan.
I dagarna projekterar hon även för Fortifikationsverket. En parkering, några kullar, en slänt och två innergårdar. I arbetet har hon en förkärlek för smarta lösningar och datorprogram som jobbar för henne.
‒ Jag vet inte hur många olika mallar jag har gjort för att kunna effektivisera arbetet. Ska jag till exempel anlägga en plantering så behöver jag bara skriva in arealen för att få fram de siffror jag behöver. Sen kan resterande tid gå till roliga saker.
Dopaminkickar från nya projekt med glada medarbetare och kunder driver henne. Det tuffaste med det nya arbetet blir att stanna tidtagaruret på 50 procent, då jobbet också är en hobby.
‒ Jag går alltid ”all in” eller inte alls. Och får bromsa för att inte uppslukas. Men eftersom jag har kommit på min svaghet kan jag ju jobba på det.
När arbetsdagen är över hägrar ofta barndomsgården hemma hos föräldrarna i Knivsta. Själv bor hon i lägenhet men trivs bäst bland korna, hönsen och Linderödssvinen. Här samlas gärna syskonskaran och lever lantliv tillsammans.
‒ Lillebror sköter djuren och skogen med sin familj och lillasyster sköter hönsen. Pappa skriver böcker och hittar på trädgårdsprojekt som jag underhåller. Sedan lagar mamma mat åt alla, säger Lovisa.
När mörkret till slut faller är det i vanliga fall inte säkert att Lovisa sover. Då tänds ljusen i tusental och hon tar med sig verksamhetsledaren Linda Jansson och gör dansgolvet till sitt.
‒ Vi gillar att gå på rave tillsammans och har sagt att vi ska försöka få till sådana personalfester. Men vi får inte riktigt någon med oss, säger Lovisa och skrattar.
Text: Daniel Arnfjell