Han finner urkraften i skogen

Redan i tolvårsåldern försökte 
Anders Wågstedt efterlikna mekanikernas ritningar i verkstaden där pappa jobbade. När fadern gick i pension skaffade Anders egen svarv och fräs och började tillverka själv. Efter ett inledande arbetsliv som anställd blev han egenföretagare 1998 och började driva en Jetmack. Snart började han också sälja egengjorda radiobilar.

‒ I början av tvåtusentalet byggde jag 
en kopia av Beijers lastbil som levererade pucken i Skellefteås hockeymatcher. Jag byggde också redskapstransportörer som bland annat hämtade spjut vid Fri­idrotts-VM i Helsingfors 2006, säger Anders 
Wågstedt.

Efter en lång yrkesbana med allt ifrån att sälja pvc-band till charkuterier till att bygga bassänger på kraftverk började skog­en locka. Anders skulle starta en skogs­firma med sin son Kristoffer, när sonen gick igenom isen med en skogsmaskin och drunknade.

‒ Jag kunde inte sova och till slut sa läk­aren att det var ”arbetet eller livet”. Så jag utbildade mig till arbetsledare, höll motorsågskurser och började arbeta i skogen.

Efter en tid som underleverantör med tio anställda lyssnade Anders till blodtrycket och varvade ner. För två år sedan började han arbeta ensam i skogen.

‒ Det är underbart i skogen. När jag sitter i solen med gasolköket tänker jag hur skönt det är att slippa kontor och Max-­hamburgare. Ojoj, vilken skillnad det är att jobba med kroppen i stället för bara huvud­et.

Anders blev nyligen medlem i 
MR Norrland. Han lärde känna MR i Gärde där de anlade elstängsel för länsstyrelsen och efteråt har uppdragen blivit fler. Ut­över markägare och beställare träffar han få människor i skogen, men desto fler djur.

‒ Jag ser örnar, ugglor, hackspettar och alla möjliga djur. Visste du förresten att örnar över sju år har vita fjädrar på rump­an? Och vid den åldern vet man att de bor i närheten. 

Skogen är också ett bra ställe att tävla mot sig själv med motorsågen.

‒ Det gäller att läsa trädet. Hur det lutar, antal grenar och hur det blåser. Sedan försöker jag få trädet att landa inom en decimeter. Jag har nybörjartur med varje träd.

Anders börjar också göra sig ett namn i trakten på grund av sin nätta Vimek­skotare på 1 200 kilo. Vid mindre gallringar behöver han bara 1,5 meters skogsväg för att ta sig fram och han glider över myrarna utan att göra någon skada. Nästa år ser det ut att bli fler avverkningsuppdrag och 
Anders ser också fram att jobba mer med MR Norrland. På sikt leder han gärna projekt i skogen.

‒ Jag börjar komma till åren så arbetet kan ibland kan det bli lite småtufft. Det 
skulle vara roligt att hålla i ett projekt framöver.

Hemma fortsätter svarven på högvarv med kolfiber och aluminium som yr omkring. Just nu bygger han innandömet till en miniatyr av sexhjulingen P34, som Formel-föraren Ronnie Peterson körde 1977. Anders gillar sin ensamtid men finns också där för sin fru Katarina. De tänker 
hedra sina äktenskapslöften tills döden skiljer dem åt. 

‒ Jag läste någonstans att 90 procent av paren som förlorar ett barn skiljer sig. När jag berättade det för frun så lovade vi varandra att vi ska bli tioprocentare.

Även om förlusten inte känns enklare med tiden för Anders en framtidstro och känner att han får hjälp från oväntat håll i sina skogsföretaganden.

‒ Jag tror aldrig att mina skogsuppdrag skulle gått så bra om det inte vore för att 
Kristoffer finns där och hjälper mig, säger Anders Wågstedt. 




Text: Daniel Arnfjell